Visar inlägg med etikett utmaning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett utmaning. Visa alla inlägg

torsdag 4 mars 2010

Torsdagsreflektion, stanna upp...

...se dig omkring.
 Lev, njut och var glad över det du har och gråt inte över det som saknas.
 Man skall aldrig nöja sig, men man skall uppskatta, leva och utnyttja nuet.


Visst är det lätt att fastna i vardagens lunk och tristess. Man tar saker förgivet. Slutar bry sig. Slutar se. Slutar lyssna. Slutar se det lilla i det stora. Blir bortskämmd. Blir lat. Blir arrogant.

Öppna ögonen. Se den lilla lycka. Det vita i det svarta. Glädjen i vardagen. Lyckan i det enkla i livet.


Solen lyser inte alla dagar. Kanske hopar sin molnen och allt känns hopplöst. Tråkigt. Intetsägande. Raslösheten sprider sig. Man ser inte annat än problem. Jag vet. Jag har sånna dagar jag också. Men jag försöker så för att göra dem så få som möjligt. Det är så lätt att glida iväg i självömkan och oro.

Välj bort hopplöshet, tristess och oro. Välj glädje, välj kärlek och välj att se de små sakerna som faktiskt gör ditt liv så fantastiskt. Även svart som sot finns det ljus, glädjeämnen och något att känna värme inför.
Det man ger får man också tillbaka. Försök att le, försök att sprida glädje. Även de dagar du tror du inte har någon. Ett leende ger växtkraft åt ytterligare ett. Ett skratt föder skratt. En varm kram sprider energi och ger mängder tillbaka. Våga ge. Våga älska. Var inte grå för att din omgivning är det. Vägra bli en i mängden. Stråla röd! Klart lysande gul! Lime grönt och cerise! Tillsammans kan vi göra världen lite mer färgsprakande.

Man kan inte få det man inte ger.

Torsdagsreflektion



måndag 1 februari 2010

Dagens blomma...


Äntligen! Ranunclarna är här!

Jag älskar dem! Skulle vilja fylla hela huset med limegröna, knallgula, dammrosa och vita ranunklar! Visst får man en liten liten känsla av vår i luften när man ser dem? De är ju så söta och färgerna går rakt i n i hjärtat :) Tack Annica för en liten gnutta ljus, vår och solsken i den bitande vinterkylan :)

Finally! The ranunkels are here!

Jag kan inte låta bli att köpa tulpaner till mina vänner och kära. Man blir ju sååå glad av ett fång med 60 tulpaner. Man vaknar till liv och man ler i hela hjärtat.

Kanske skall du köpa ett fång tulpaner, eller tre, och dela ut bland vännerna ikväll? Tänk vad härligt om någon skulle ringa på hos dig mitt i kalla vinterkvällen med ett stor fång knastrande, färgglada tulpaner. Helt utan anledning. Bara för att visa att du är omtyckt och för att sprida lite värme. Härligt! Behandla andra så som du själv vill bli behandlad ;)

Perhaps you purchase an armful, or three, tulips and share among friends tonight? Imagine what great it would be if someone came nocking on your door in the midst of  a cold winter night with a large bouquet of crackling, colourful tulips. Without reason. Just to show that you are loved and to spread a little heat. Great trip! Treat others as you would like to be treated. :)

Nu skall jag städa lite här hemma. Fattar inte var allt damm kommer ifrån...Damm borde anmälas till polisen för förargelseväckande beteende!

Massor av kramar till er och ett stort virituellt fång blommor till var och en av er. Jag tycker om er, ni ger mig glädje och jag är så glad för en närvaro och er engagemang i min lilla blogg. Tack! / Mikabella

onsdag 16 december 2009

Mitt julkort till er!+ utmaning...



God Jul mina fina bloggläsare & vänner.

Jag skickar nu en lite utmaning vidare till 3 av mina bloggkollegor. Sprid lite julglädje och inspiration med ett julkort.

Såhär lyder min lilla utmaning till 3 bloggvänner med väldigt fina bloggar,

Gör ett julkort och publicera det på din blogg. Länka tillbaka till mig och skicka sedan utmaningen vidare till 3 andra bloggvänner. Det hela kommer bilda en lång rad av julkort som man kan klicka sig igenom. :) Sprid julkänslan, glädjen och värmen!

Mvh Mikabella

torsdag 26 november 2009

Ledsen tjejer.....+en liten utmaning...



Utmaningen från Nina, Gå in i mappen “mina bilder” och välj den 4:e eller 7:e mappen. Välj den 4:e eller 7:e bilden, skriv lite om den och publicera det på bloggen. Kom på att kika vilken bild som det handlade om efter att jag skrivit texten nedan...Nästan för bra för att vara sant va? Bilden är från den 30 augusti 2009, dagen då jag och Mr blev äkta makar.

...men ni får nöja er med att ha världens näst bästa män, jag har nämligen den absolut bästa! Min man! Vad har jag egentligen gjort för att förtjäna denna underbara man? Jo...jag är snäll och så, men ändå...

Igår var det Mikaela-dag! I tisdagskväll sa Mr att vi skulle åka kl 8.30.-Va?, mitt leende sträcker sig upp till öronen. -Jo, imorgon är det nämligen Mikaela-dag. Jag har tagit ledigt från jobbet och vi skall ut på ett litet äventyr, säger Mr med ett lite lurigt smile i ansiktet.

Så vad gjorde vi då? Dagen började med fruksot på hotell. Mmmmm! Visst är det underbart. Massor av olika sorters bröd, pålägg, pannkakor och gott. sen bar det av till Helsingborg där jag fick shoppa. Vad jag ville! Mr följde med till alla "mina" butiker, hjälpte mig välja, pekade och bar. Vi åt en underbart god lunch och drack gott vin, pussades, skrattade och vimsade omkring. Nya små raggsockar, en underbar cashmirtröja, nytt Kusmi-the, underkläder och leggings. :)

Har jag det bra eller har jag det bra?! Mr du är så omtänksam, så snäll och såååå älskvärd. Jag behöver inga saker, det vet du, men eftersom du vet hur mycket jag älskar kläder och att se fin ut gjorde du mig så glad igår. Att bara få vara med dig gör attt hjärtat hoppar småskutt och några fjärilar kommer faktiskt på besök i magen. Jag är så stolt över dig, känner mig mycket längre än mina 157 cm när jag går jämte dig på stan och får hålla din hand. Tack älskling för din omtanke, din kärlek och din närhet. Jag älskar dig! / Din Mikaela

Jag skickar den lilla utmaningen vidare till...
Anni
Carpe Diem
Lizzi

onsdag 11 november 2009

Jag är kass....

...på att komma igång med städning....Datorn är ju sååå rolig...Ska bara "Photoshoppa" lite till.....


Nej!!!! Skärpning Mikabella!! Nu skall jag städa!...På riktigt!

onsdag 4 november 2009

Måste rusa...


...Men skulle kunna sitta o fixa hur länge som helst. Sååå svårt det här med Html-koder...Pust...Måste iaf rusa till stallet. Skall hinna åka runt några varv på Dubai innan jag skall få hjälp med att raka honom. Han ser ut som en liten björn och svettas som en gris ;) Ses senare. ni får ha överseende med utseendet på min blogg sålänge. Kram! / Mikabella

onsdag 28 oktober 2009

Jag har ett uppdrag till er...

I mina frostiga rabatter. Så härligt med de starka färgerna mot den bleka morgonen och isen.
.
...Nu är jag inte sjuk längre! Vägrar! Är kanske lite snuvig, men det räknas inte. Skall snart iväg till stallet för en låånnng härligt ridtur runt bokskogar, ner till hav och härliga långa galopper. Jag är så lyckligt lottad! Skall ta med mig Dubais kompis Johannes och min vän Magnus och jag tror det kommer bli riktigt roligt! Mangnus är ju inte rädd för att släppa tyglarna nere på stranden :) Håll i manen här kommer vi!
.
.
Vaknade upp till en ljus rosa himmel och frost idag. Kallt men sååå vackert. Nu är det vinter på riktigt. Dubais annars korta lena päls börjar växa och han är lurvig som en liten nalle på halsen. Skall försöka raka honom tror jag. Inte lätt då han hatar att bli ryktad, klippt eller änns klappad upp vid öronen. Ja ja....tålamod, massor av fjäsk, äpplen och tid...massor av tid.
.
.
Vill också pass på att om igen påminna om Rosabandets insamling till förmån för bröstcanser. Jag är välsignad som inte har behövt se någon i min närhet drabbas, men det är så många som är mindre lyckligt lottade. Kvinnor i alla åldrar. Kvinnor i mitten av livet. Din gåva behöver inte vara stor. Många bäckar små.... Inte bara pengar kan vara en gåva. Så till mitt uppdrag då. Jag vill uppmana och be er om en tjänst...Kramas! Kramas i massor och våga dela med dig av dig själv. Säg alla snälla ord som du tänker. Låt den som förtjänar det få veta hur duktiga den är, uppmuntra den som har det lite tufft, krama den som är glad, kram den som är ledsen, le åt personen du möter i hissen, betala någons parkeringsavgift, ge bort en kaka på konditoriet. Sprid värme. Lev idag och låt andra bli glada och stärkta i din närvaro. Imorgon kanske allt ser annorlunda ut. Vi vet inte alltid vem som behöver energi, vem som behöver en extra klapp på axeln. Chansa inte. Ge till alla. Jag vet att det inte är lätt alla dagar och ibland har man inte energin, men positivitet har en förmåga att generera i mer positivitet. Jag hoppa och vill tro att om man ger får man också tillbaka.
.
I eftermiddag skall jag fotografera min vän Annica och hennes lilla familj. Skall verkligen bli jätte roligt! Så kul att få chansen att utvecklas, utmanas och jag är tacksam för hennes förtroende. Pirrar lite i magen av spänning och längtan :) Kram på er så länge. / Mikabella

torsdag 22 oktober 2009

Lite sur...Men kreativ...


.
...Dumma dumma fot! Åhhh jag hatar att ha klena anklar. Vrikade foten igår, men trodde inte det blev så farligt. Är inte svullen eller blå, men det dunkar inuti foten och jag kan inte vrida den åt sidorna...Pust...jag vill springa! Bara för att man inte kan vill man ju ännu mer!
.
Istället sitter jag här framför datorn och pysslar. Har gjort ett nytt kollage till Mr jobbdator :) Är så roligt med Photoshop! Om ni vill lära er mer så rekommenaderar jag verkligen er att gå in på Moderskeppet och arbeta er igenom deras web-krser. Super bra. pedagogiska, lättsamma och väldigt roliga! Photoshop är ju hur stort som helst och man kan alltid lära sig nya saker! Nu skall jag börja fixa lite med Torsdagsfoto och veckans tema, djur. Ses lite senare igen. Kramar på er!!!
.
Ps...Ni är bäst! Det vet ni va? Utan er trofasthet och intgresse hade jag ju inte haft min fina lilla blogg att pyssla med! Något ni saknar i den? Något ni vill veta mer om? Jag bli såååå glad för åsikter, kommentarer och tips! Bloggen är ju till för er! Ds.

onsdag 21 oktober 2009

SepiaScenes+Min värld går i beige...

.
He looks a little bit scary, but I think he is a nice goat. Nice or not, he looks good i Sepia thou, thats for sure. :) More SepiaScenes and talented photographers will you find here. Happy Sepia-day everbody!
.
Idag är det faktiskt mer beige ute än grått. Fälten utanför mina fönster går i sand, beige, brunt och vinrött. Himmeln är mjukt blågrå och en lätt dimma ligger över havet. Det känns lite ombonat och mysigt faktiskt. Ser inte ut att vara så kallt heller.
.
Precis såhär känns mitt liv emellanåt...beige...ombonat och mysigt, men inte särskilt spännande eller utmanande. jag önskar verkligen jag kunde hitta min väg snart. ett drömjobb, våga satsa, våga tro på mig själv....Våga satsa...ja...men hur? På vad? Vilken väg? Hur skall jag börja? Jag behöver en mentor...Någon som kan lära mig, stötta mig, pusha mig och få mig att våga. Jag är så villrådig. Har så mycket energi som vill ut! Kreativiteten svämmar snart över i huvudet, men jag vet inte vad jag ska göra av den. Jag kan och vill så mycket men hur, när, vad,var?
.
Någon som vill ha en liten Mikabella som fotograferar på sitt bröllop? Barndop? Middag? Sina barn? Sina djur? Låt mig veta. Jag har all tid i världen och mina ögon och sinnen är öppna.
.
Nu skall jag ta på mig mina träningsskor och ge mig ut på en lååånnng skön "rensa hjärnan och andas"-powerwalk. MiniMe gnäller...I´ve turned in to a couch potato...Im ready to get my run on! Dax att få henne på bättre humör. Kram på er! / Mikabella

torsdag 24 september 2009

Har lite tråkigt...Men nu bombans!...

.
...Ja tiden kan gå sååå sakta ibland...Sitter här framför datorn och fixar lite. Har gjort en ny "headbanner" till min blogg. Fin? Jag har kollat på tv, jag har ätit en knäckemacka, jag har tittat lite till på tv, jag har photoshoppat lite gamla mobilbilder...(inte så illa va? ;) Ja...Ibland räcker ju inte tiden till något och ibland har man så att man kan gödsla med den. :) Just nu står klockan still...jag är pigg, ensam hemma och lite rastlös...
.
Jag skulle väl egentligen vara duktig och göra situps och armhävningar..pust...men jag orkar inte, vill inte, luften har gått ur mig. Känner mig som en moschig gegga...Bullmage och daller när jag går lite snabbare än lunk...Borde verkligen verkligen ta tag i detta nu. Är så lätt att det bara trillar på. Är kanske inte direkt någon kris, och de flesta kanske tycker jag är löjlig, men 2kg är massor å min kropp. Istället för att känna mig frisk, spänstig och stark känner jag mig nu pluffsig, lat och trög. Varför skall det gå så i vågor? Ibland kan jag knappt bärga mig efter nästa runda med löpskorna, ibland får jag ångest av att behöva cykla till Ica. Hallå! Jämnhet önskas. Stabilitet och jäklar anamma. Styrka och självkontroll. Varför kan man inte köpa det på Blocket? Där verkar man ju annars kunna hitta allt...Pust...Måste verkligen ta mig i kragen nu och jag bävar...
.
.
Oki jag ger er ett löfte! På söndag så kör jag! -2 kg är målet och det skall vara klarat inom 1 månad! Nu måste jag faktiskt vakna till liv igen. Jag vet ju hur mycket jag älskar att träna egentligen. Jag vet vilken kick jag får av att powerwalka tidiga mornar. Jag vet hur mycket piggar, fräschare och gladare jag kommer känna mig...Så varför skall det vara sååå svårt?!
.
Kan vara lite pga att min bästis Ipod+Nike addapter är borta. Den mäter distans, hastighet, kcal förbrukade och tid genom ett inlägg i mina Nike skor och skickar informationen till min Ipod. Världen bästa pryl faktiskt. Jag kan inte vara utan den. Om jag köper en ny imorgon kanske jag känner motivationen igen? Är så bra att svart på vitt få uppgifter om hur man tränar. En annan faktor till min träningsnojja är såklart att Dubai är halt. Jag är ju van att rida varje dag och efter 2 veckor ur sadeln vågar jag knappt tänka på de träningsvärk jag kommer ha när han väl skall sättas igång igen.
.
Ja jag får nog faktiskt unna mig ett besök till Apple-butiken imorgon...Jo just det...Sen var det ju det där med skorna...Hmmm de är döda...Jag vet inte hur många mil min Nike skor har fått vandra, springa, powerwalka...De har inte ramlat i sönder eller så, men jag kännner verkligen hur de har tappat i stuns och form. Varför skall allt kosta pengar? Det är så många saker man skulle vilja ha....Någon som har några 1000- lappar för många i plånboken? Min plånbok är nämligen lite för tom och skulle behöva lite mat. :)
.
Sov gott mina vänner. Jag får väl skickat ett litet mess till Mr och fråga om han vill bli hämtad från restaurangen snart. Ses imorgon igen. / Mikabella

söndag 13 september 2009

Sliskigt eller fantastiskt?....


...Jag tycker underbart och fantastiskt! Ostron tillsammans med ett glas krispig champage. Mmmmmmm....
.
Cykelfest och vi fick uppdrag att bjuda på förrätt. Vårt val av mat föll på ostron och till dem bjöd vi på champagne från välkända märket Moét. En liten utmaning för ingen av våra gäster hade smakat ostron innan. Som tur var fick vi hem folk som var nyfikna, modiga och öppna för nya smaker. Alla åt, log och förundrades över hur gott och "osliskiga" de faktiskt var. Ostron är sååå gott...För mig smakar ostron som en kyss från havet. En salt, unik och härlig smak. En lite kallsup. :)
.
Cykelfest var kul! Man fick träffa människor som man kanske aldrig hade träffat annars. Det är så roligt med alla olika sorters människor. Blandningen av åldrar är rolig och intressant. Jag och Mr på våra 29- 0ch 30 år var nog yngst och det fanns dem som var upp till 60+. Olika intressen och åldrar ger många olika samtalsämnen och en god stämning. Jodå visst är det ganska många vuxenpoäng med cykelfest, men vad gör det? Det var både roligt och lite spännande att se vart man hamnade och vilka man skulle få träffa. Jag och Mr kommer cykla med nästa år också. :)
.
Nu skall jag efter en dag full av aktivitet (svampplockning med mamma på förmiddagen, hästskitsplockande i hagarna på eftermiddagen) mysa nr mig i soffan med min söndags bästis Mr Cheeze Crunchez. Mmmm de är sååå goda! I love them!! Ses imorgon igen. Kram på er allihopa! / Mikabella

tisdag 8 september 2009

Fighting face...

...Ja man kan ju inte säga annat än att jag ser fokuserad och bestämmd ut när jag hoppar. :) Åh vad jag tycker det är härlig! Har nästan bara hoppat på ponny tidigare och hoppat mycket när jag var yngre, men nu har ponnyn byts mot en betydligt större Dubai på 168 cm och hindren är också högre. Var på min ridklubb och tittade på hoppträning för Eamon Hickey. Fick också veta att det antagligen kommer bli en plats för mig och Dubbi i den ena gruppen. Hu...Jag blev både pirrig och nervös direkt. Jag är egentligen inte rädd eller orolig alls, men jag har så kassa nerver. Blir alltid nojjig och lite stirrig innan jag skall ge mig på nya saker. Kan nästan skrattar åt mig själv ibland pga min "egen-mobbing". Jag trycker ner mig själv i stövlarna.
. .
Likadant är det när jag ska tävla. Spelar ingen roll i vad jag ska tävla eller om jag vet att jag är överlägsen eller underlägsen i konkurrensen...Jag brukar säga att jag inte är en tävlingsmänniska och inte bryr mig om att vinna...Det är inte sant. Jag behöver kanske inte vinna, men jag blir så arg på mig själv om jag inte gör mitt bästa och om jag inte räcker till. Om det är en hästtävling inbillar mig själv att hästen skall gå omkull, att jag skall få skäll för saker, att jag skall vara pinsamt dålig eller att sadelgjorden skall spricka rakt av. Hahaha underbara pessimist Mikabella. Jag vet ju att när jag väl är där och sitter i sadeln är allt som bortblåst. Då blir jag engagerad, taggad, fokuserad och förväntansfull igen.
.
Jag har ju egentligen inget alls att oroa mig för. Jag sitter på en riktigt super häst att hoppa och känner mig både modigare och säkrare än någonsin. Det är inga direkt enorma höjder jag ska hoppa och jag är ju inte alls så feg som jag ibland innbillar mig. Nej så här innan är jag laddad, förväntansfull och modig. Jag är tom riktigt sugen på att ge mig ut på tävlingsbanorna!...Undrar hur tuff jag är om två veckor... ;)
.
Håll i manen nu åker vi :) / Mikabella

torsdag 3 september 2009

Min prins!...


...Åh han är fin Mr Dubai...Varför skall det gå så bra nu, nu när han skall säljas?...Pust...
.

.
Men visst är det underbart roligt när pusselbitar faller på plats? Det gäller ju inte bara vid ridining, utan vid allt man försöker bli bättre på och lär sig. Igår kände jag hur pusslet blev mer helt. Jag har haft det lite motig ett tag. Dubai skall säljas och jag tappade kanske fokus och lite inspiration. Sen hade vi tillsammans nått ett "bekväm läge", ett "lagom" läge där allt flöt på, men inte så mycket mer.
.
Det är tid att ta sig till nästa "nivå", men man måste ge sig tusan på det och inte ge sig. Jag har inte riktigt haft motivationen och en liten gnutta lathet får en att lätt trilla tillbaka till sin "comfort zone". Jag vet att det kommer betyda en hel del svett och kanske några fula ord, men efter gårdagens dressyrpass så tändes viljan och glöden igen! Yes!...
.
Men visst är det så? Man kommer till olika platåer. Det är frustrerande, tung och ibland motivationshämmande att hamna på dessa platåer. Man stannar upp i utvecklingen och det känns som att man inte kan bli bättre. Åh vad det gäller att traggla på i dessa lägen, att inte ge sig, att acceptera att det kanske kommer vara lite tråkigt och motigt en period, för att sedan släppa och explodera i lättnad! Ja! Jag fixade det. Det släppte. Jag är bättre och jag utvecklas. :)
.
Så ge inte upp mina vänner. När det känns motigt och energins tryter...Kämpa på och var envisa som så åsnor. Skam den som ger sig! / Mikabella

Rapport från landsbygden...

.
...God morgon mina vänner! Ny dag och nya möjligheter. Vad ska vi hitta på idag då? Jag skall iaf snart rullat upp ur sängen, snöra på mig träningsskorna och ge mig ut på en cykeltur. Känner mig lite seg efter min 5 timmars vandring till Halmstad här om dagen och mitt ordentliga dressyrpass igår., men man kan ju inte låta lite spagetti i benen sätta käppar i hjulet, ;)
.
Min vandring till Halmstad då? Jo låt mig säga såhär...Falkenberg till Steningen, riktigt fint och roligt, Steningen till Halmstad, STORT nej. Tråkigare väg får man leta efter. 4 km raklång cykelväg med en lätt uppförslutning, följd av stor väg med minimalt utrymme för fotgängare och tråkig cykelväg genom bostadsområde....Nej stanna istället i Steningen, sov över på vandrarhemmet och promenera hem till Fbg efter frukost dagen efter igen :)
.
I eftermiddag skall jag träffa min syssling Esther. Har inte sett henne på flera år och det ska bli riktigt mysigt att hänga lite i stallet med henne. Ni måste kika in hennes spännande liv på hennes fina blogg. Hon är van att rida på sina små Berber-hästar så jag undrar vad hon kommer tycka om mitt "fläskberg" Dubai :)
.
Massor av kramar på er! Ses senare. Ut med er och fånga den sista sommar värmen! / Mikabella

tisdag 1 september 2009

Ett mål..

...Har inte hunnit blogga idag!...Varför?! Jo därför att jag har kommit på att det är ganska långt att gå till Halmstad...4,2 mil tar lång tid m man har korta små ben...som jag har :) Närmare bestämmt sisådär 5 timmar. :) Så fort jag satte foten innanför dörren här hemma ringde mobilen och lilla mammi vill dricka vin...Ja varför inte? har man gått i 5 timmar utan paus så förtjänar man väl lite kalorier? Har nu njutit av god middag, ett trevligt Malbec-vin, chokladbit,dessertvin och äran att få ha mammi och daddy helt för mig själv! :) Ett bra slut på en fin dag. :)
.

.
Åh föresten....Nu vet jag vad träning kan leda till...jag har fått en ny förebild...Pust..Kolla in Shakira i hennes nya video She Wolf... Där har vi det...Japp...Bara att börja deffa och träna....
.
Sov gott mina vänner. Nu ska jag krypa ner i sängen och börja fasas inför de offantliga mardrömmsträningsvärken jag antagligen kommer att ha imorgon..... Ses imorgon. / Mikabella

onsdag 26 augusti 2009

!,2,3...

...Inte ge upp! Jag ska vara duktig. Visst kan det vissa dagar var så svårt att motivera sig till träning? Jag är duktig och jag har inte släppt på garden, men efter en knapp vecka med morgonpowerwalk eller löpning och ridpass på eftermiddagarna är jag faktiskt lite trött. Det är nu som träningsvärken börjar komma, soffan ser så mjuk ut..."rösten" i huvudet viskar...

-Kanske strunta i att gå ut på morgonen idag...Sängen är såå skön, du behöver inte träna...Kom igen, ligg kvar... :)
.
När man börjar bryta en vana är det väldigt lätt att det i lavinfart rullar utför. Jag njöt verkligen av mina morgonrundor, jag gjorde situps och armhävningar varje dag och log när jag gjorde det. Jag känner mig själv, jag vet hur bra jag mår av att träna och hur bra jag mår i min kropp när jag rör på mig och har fasta rutiner. Jag vet att om jag fortsätter så kommer den känslan och glädjen i att träna återkomma. Allt handlar om att göra det till en vana, och i takt med att konditionen blir bättre bli ju träningen mer givande och roligare.
.
Man behöver ju inte träna bara för att gå ner i vikt. Det är så lätt att hamna i den "fällan" "Jag är ju inte tjock, då behöver jag inte träna". Jag tränar för att få en bättre kondition, för att bli piggare, alertare och för att jag skall bli starkare. Jag mår inte bra av att äta för mycket socker, kolhydrater och skräpmat. Magen sväller till en boll och jag blir slö och tråkig.
.
Så varför är det då så svårt att motivera sig ibland? Kan det vara så att "synd" faller oss människor så mycket lättare i fatet. God mat, god dryck. Från det att vi var små har vi lärt oss att uppskatta myspys, filmkväll och att chips är en lyx . :) Jag har ju det så skönt här på soffan med ett glas vin...Hmmm...? Svettas...springa...flåsa...träningsvärk...Ush!
.
Jag behöver motivation, jag behöver power och jag behöver mer jäklar anamma! Skall slå mig själv på låren likt en sprinterlöpare inför ett OS-lopp, jag ska inte vika hädan för soffans lockelse och jag ska komma igång igen...
.
En sak jag har lärt mig är att det är väldigt bra att skriva och berätta för folk vad man har för plan och vad man har gett sig in på. Då måste man ju infria sina löften och inte "svika" sig själv och alla man har berättat för. :) Att sätta ord på det man har bestämmt sig för kan göra det hela mer verkligt och mer allvarligt. Nu kan jag inte smita undan. Nu måste jag vara duktig. :)
.
Så då var det dax för styrketräningspasset då...Situps, armhävningar, knäböj, hopprep och viktmancehetter. 1,2,3 nu kör vi! / Mikabella

torsdag 13 augusti 2009

Bästa träningen?...

Min tappre vapendragare.
.
...och helt gratis! Javisst! Att klippa övervuxet gräs med en slö gräsklippare gör susen för baksidan av låren, rumpan o vaderna vill jag lova. Fick lägga hela min tyng (iof bara sisådär 50 kg) på gräsklipparen och trycka den igenom vår vildvuxna gräsmatta. 10 dagars bortvaro, perfekt mängd regn och sol har gett oss en super tjock, super saftig och fluffig gräsmatta...Lite FÖR mycket tjock, saftig och fluffig bara ;)

.
Så bra träning har jag fått idag. (och en nöjd, stolt Mr) Nu sitter jag och väntar på att Mr ska komma hem så att vi kan bege oss till stallet! Ja ni läste rätt...stallet, o inte bara det.. Vi ska rida! Jag på lille Ramus och Mr på Dubai. Skall rida en ganska lång runda i långsam skön skritt över ängar och genom bokskog. Solen skiner och det har börjat mojna. Jag tror att vi alla fyra kommer att få oss en trevlig kväll.

.
Åh föresten....Idag är jag gladare. Jag var bara så överbelamrad med energislukande saker från olika håll igår och jag kände mig så kvävd. Nu har jag fått skriva av mig, prata av mig och funderat av mig. Ibland måste man bara få ventilera och få ut känslorna. Att erkänna att jag är ledsen är en stor sak för mig. Jag hatar att vara ledsen, att erkänna för mig själv och andra att man inte alltid kan vara på topp är inte lätt. Att man inte alltid räcker till. Att man inte alltid kan göra alla nöjda. Att man inte alltid kan vara över allt. Nu när jag har erkänt så känns det så mycket lättare. Luften känns klarare och mitt hjärta stiger. Tack för att ni läser, för att ni bryr er och för att jag får lov och blir tvungen att erkänna hur jag mår ibland :)
.
Solen lyser in igenom fönstret och hjärtat ler. Jag har ju så mycket att glädjas över. Nu tänker jag inte vara ledsen mer! Nu skall jag le....och dricka ett gott glas Amarone-vin när jag kommer hem efter ridturen ;) / Mikabella

Ps...haha nu kommer det såklart ett STORT regnmoln...Men vad gör det? Det finns ju regnkläder ;) Ds.

fredag 10 juli 2009

Semester i sikte...


...Ja nu har Mr bara 7 timmar kvar att jobba innan han börjar sin 4 veckors långa semester! Hurra! Detta måste ju firas :)
.
Sitter här och klurar på vad man skall överraska honom med för mys. Kan ju inte skriva här för han läser ju alltid vad jag skriver :) Kanske man skulle baka lite iaf. Är ju inte fel med nybakt bröd till första frukosten på semestern imorgon.
.
Jag tycker om att fjäska för min man. Det är roligt :)
.
I min man har jag inte bara en äkta make utan även en bästa vän. Vi har så roligt tillsammans. Han är kreativ, energifylld och alltid spontan. Man behöver inte tjata när man kommer med förslag som att till exempel ge sig ut på 4 timmars vandring längs hallänska kusten. Javisst! Klart jag är med! Inga problem. :)
.

Så av bar det. På med bästa skorna, bikinin, badbyxorna och packa ryggsäcken med vatten och badhanddukar. Ringde mina småbröder och fråga om de skulle kunna träffa oss på mysiga restaurangen fd. Göstas Cafe i Steningen, numera Restaurang Steninge, runt kl 18. Javisst! -Vi kommer allihopa!
.

.
Över stock och över sten. Korsade vattendarg och balanserade fram över stenig terräng. Varmt, varmt, varmt, men vackert, roligt och utmanande. Vi träffade solbadande kor, söta små fluffiga islandshästar som busade, får med nya små mjuka lamm vid sin sida. Vi korsade en strand full av nudister, passerade barnfamiljer på semester och hundar som förnöjt plaskade i vattnet på hundstränder.

.
Ett glas rosé har nog aldrig varit mer efterlängtat, och jag kan lova att det smakade gott när vi efter 4 timmars vandrande slog oss ner med varit glas på restaurangen :)

.
Det är så roligt att ge sig ut på små äventyr. Man får se så mycket. Inte visste jag att det fanns så många söta små vikar och sandstränder längst kustremsan. Jag älskar att bo i Halland. Det är väldigt vackert här!
.
Ut på vandring med er! Utmana er själva. Gå galet långt, ta med matsäck, mys, bada, traska på. Umgås, skratta och gör något minnesvärt tillsammans. Livet är för kort för att inte unna sig en låååång prommenad och en dag med sin älskling. :)...Och livet är för kort för att hoppa över en sommarkväll vid havet med ett glas rosé i handen. ;) Nu ska jag och Mr snart börja en härlig semester tillsammans. jag jobbar lite ibland, men inte så mycket att jag inte kan kalla det smester ;) Kom hem nu baby, jag längtar efter dig!/ Mikabella

torsdag 25 juni 2009

Lill-lördag på en torsdag...

.
...Javisst! Idag har jag lite "lördag", eller rättare sagt lite egomyslyx-time! Har precis kommit hem från morgonens löprunda med favorit musiken spelandes i öronen. Music Soulchild, Ne-Yo och Usher. Skall snart slänga mig i duschen, träffa Mr på stan och äta lunch, shoppa en fin klänning till ett kommande bröllop och sen....Massage! Mmmmmm...Efter ompyssling skall jag ut till en golfbana för sommarfest med Mr jobb. Inte så tråkig dag va? ;) Dagen har börjat så bra och jag känner på mig att det inte kommer bli sämre...Sitter här och ler. Åh vad skönt det är att träna...
.
Att svettas, känna hur musklerna bankar och hur hjärtat slår hårt..Är det lyx det undrar kanske ni!? Jaaaaaaaaaaaa! Jag har en kropp som fungerar, en kropp som inte är i toptrim, men en kropp som funkar och lyder. Ben och knän som håller för löpning, en skalle som är tillräcklig envis och starka vader som gillar att arbeta. Det är lyx för mig att tidig morgon kunna gå upp, snöra på mig löparskorna, ta på mig mina nya träningskläder och att ge mig ut. Tänk vad många det är som vill men faktiskt inte kan! Tänk vad många som borde men inte gör det. Kan man så tycker jag man ska! Man skall utnyttja styrkan, kraften och energin man har! Imorgon kanske den är borta!! Man skall utnyttja möjligheten till att röra sig obehindrat och njuta av det faktum att man har en kropp som är hel och funktionell! Jag njuter av min kropp, att den är hel och att jag kan springa, träna, röra mig. Ensam med peppande musik i min Ipod. Friheten och känsla av självkontroll, självförtroende och styrka. Ja jag njuter!
.
.
Sprang en härlig utmanande runda i skogen. Först upp, upp, upp. rumpmusklerna fick arbeta på riktigt bra och vaderna fick en välförtjänt dos. Väl uppe på "berget" kunde jag kika ut över havet genom träden. Känna den friska svalkande vinden, andas, en snabb stretch.
.
Sen bar det tvärt nerför. Stockar, stenar, rötter och bromsa, öka, minska, hoppa, ducka. Så roligt! Man känner inte hur trött man blir, man måste koncentrera sig på att hålla balansen, att parera för kvistar och förrädiska rötter. Väl nere igen, när marken planar ut och blir slät känner man pulsen. Oj! Linnet är genomblött, jag andas, benen jobba på, andas in, andas ut. Inte flås, inte ge upp...Lite till, lite mer.
.
Jag önskar så att jag kan inspirera några av er som inte tränar till att börja. Ni behöver inte springa! Rör er bara! Njut av era kroppars rörlighet. Gör det du kan! Gå, njut, simma, klättra, styrketräna, ja gör det du kan och tycker är roligt! Ja...jag vet...ALLT är lite jobbigt i början, JAG BLIR VÄLDIGT LÄTT EN SOFFPOTATIS JAG OXÅ! Jag är ingen galen hurtbulle utan en tjej som har gett sig tusan på att röra på mig. En tjej som har gjort en vana av morgonpromenad, att rida varje dag och att cykla, vandra och aldrig säga nej till en utflykt. :) Det tar lite tid att göra något till en vana, men med lite beslutsamhet och lite tjurskalle så går det!
.
Svårt att motivera sig? Den vanligaste anledningen till att börja motionera är ju att man vill gå ner i vikt. Jätte bra, men om man är nöjd som det är då? Se då andra fördelar, mer energi, starkare hjärta, starkare muskler som hjälper dig både nu och när du bli äldre (svårt att tro att man skall bli äldre, men tyvärr är det ju så...) mindre ont i rygg, huvud, jag lovar att du komma känna dig gladare, mer positiv, starkare och framför allt...STOLT över dig själv! ALLA mår bra av att träna, av att röra på sig, av att utmana sig själv.
.
Jag äter vad jag vill, jag njuter av vin och grädde. Jag tränar för att bibehålla min form, för att utmana mig själv och för att må bra. Jag går inte på gym, jag lägger inga stora pengar på något hälsocenter och jag behöver inte ställa upp i maraton eller tävlingar. Jag tränar för mig och jag utnyttjar den fina naturen omkring mig och min egen kropp som vikt och motstånd. Jag är ledsen, men det finns tyvärr inga undaflykter eller dåliga ursäkter som riktigt håller. Utgå från dig själv. Vad klarar jag av, hur kan jag röra mig, hur kan jag bli starkare? Träna för din egen skulle. Bara du känner dina förutsättningar och din egen kropp. Kom igen. Let go! ;)
.
Kramar på er. Hoppas att ni har möjlighet att njuta av det fina vädret! / Mikabella

torsdag 11 juni 2009

Åh så klurigt, men...

...Åh så roligt. Försöker lära mig PhotoShop. Är ganska svårt. Jag är ju inte direkt tålmodig och istället för att läsa och sånt trams trycker jag på alla knappar jag kan hitta, klipper, klistrar, fixar olika "layers" och leker med "highlightsen". Man kan ju göra hur mycket som helst...Pust... ;) Finns världens bästa sida om man vill lära sig mer och få bra tips på olika möjligheter och funktioner i just PhotoShop. Super bra (!) och jag SKA läsa och ge det tid, men tror ni jag har tålamod just nu?!...
.
Min man är grym på P.S. Han försöker lära mig och visst snappar jag upp en helt del,(har väldigt bra "kom ihåg") problemet med mig, som ofta, är att jag liksom vill kunna ALLT på en gång! Vill inte vara nybörjare. Tråkigt! Vill vara duktig direkt. Detta gäller allt. Jag vägrade spela på "fusk nybörjar utslagen" när jag skulle lära mig spela golf, min ridinstruktör skäller på mig att jag måste sänka kraven på mig själv och jag vill kunna springa 1 mil direkt (vilket inte alls går :( )
.
Ibland är denna egenskap suverän. Jag blev faktiskt riktigt duktig på golf, lärde mig slå långt och är inte rädd för att gå en runda med en "singelhandicappare". Jag har vunnit de 2 tävlingar som jag ställt upp i och att ta grönt kort var enkelt som en dans. Allt pågrund av min vägran att inte tro att jag kan och att jag vägrar vara "nybörjare"
.
...Egenskapen kan ju dock vara ganska irriterande, hämmande och frustrerande ibland. T.ex. har jag väldigt dåligt tålamod med att lära mig saker som tar tid. Med tekniska saker såsom mobiler, datorer och diverse fjärrkontroller ser jag inga problem, jag trycker på ALLA knapparna. Jag är envis till tusen och förr eller senare löser det sig ju. Värre är det med saker man liksom inte kan "fuska" sig till att kunna, saker som kräver mer exakthet och engagemang. Spela instrument, namn på div. växter, akvarellmålning eller förståelse för fysik, matematik och kemi. Jag löser det på ett enkelt sätt...jag undviker det helt enkelt. :)
.
Ja jag vet...fegt kanske, men jag vet att min envishet får mig att ge mig tusan på att lära mig, och pga av all irritation, alla vredesutbrott och känsla av misslyckande så tycker jag inte det är värt det ;) Jag kan om jag vill, men varför? Jag är ju "på lag" med min man och han kompliterar mig utmärkt med kunskap om saker som jag inte änns vill ge mig in på att försöka förstå. Tillsammans är vi ett väldigt bra lag. :)
.
Man måste utmana sig själv lite emellanåt. Lär dig att fäktas, gå 1 mil varje lördag, studera spanska...Ja en utmaning kan ju vara precis vad som helst. Man växer, man får bättre självkänsla, självinsikt och man får mer kunskap att föra vidare och dela med sig av. Det är roligt att kunna saker. massor av saker. Förvåna din omgivning med "onödigt vetande", coola karatesparkar eller varför inte din förmåga att själv snickra ihop en friggebod?! Jag utmanar er! Nya kunskaper, upplevelser och nya mål! Nu lär vi oss nya saker! Skicka gärna en kommentar över dittt val. Vad har du gett dig tusan på? Vad ska du kunna om en vecka, en månad, ett år?
.
Kramar från en just nu datanördig Mikabella. :)
.
Ps. Vad tycks om bloggens nya look? :) Ds.
Related Posts with Thumbnails