...Ja det är ett vackert landskap vi bor i. Kusten, skogen, de öppna fälten. Vinter, vår, sommar och höst. Alla årstider har sin charm. Ser särskilt fram emot, och uppskattar, naturen i min närhet nu när våren är i antågande. Längtar efter långa promenader tillsammans med min lilla familj. Jag kan lova att om ni är i mina hemtrakter i vår kommer ni inte sällan kunna se en flitig, levnadsglad, raskt promenerade Mikabella med en barnvagn skjutandes framför sig.
Nytt projekt i väntan på att storken skall komma med baby.
...Grannarna tycker nog att jag och Mr är lite väl ambitiösa ibland. Vi har tillsammans börjat snickra på en spalje som skall runda ett stenparti och en liten altan. Kommer bli så fint! Alltid något nytt på gång. Vi älskar att pyssla med små (och stora) projekt. Det är så roligt att planera och sen, när pengarna är insamlade, få se planen komma till liv. Jag älskar ju min lilla trädgård och har tusen idéer och önskemål. Mr älskar att bygga (och han älskar att göra mig glad) så när jag har en bra idé så är han inte sen på att haka på och ställa upp. Vi samarbetar verkligen bra. Både när det gäller planering och byggnation. Är så roligt att bolla idéer, skapa visioner, visualisera. Har man ingen färdig plan har man inte heller något att drömma om. Har man ingen plan kommer man ingenstans. Jag kan se min färdiga trädgård framför mig, och med små steg närmar jag mig för varje vår och sommar min dröm. Jag vill ha många "rum" i trädgården. Rum att njuta i, av och med. Snart är det vår och snart står trädgården åter i full blom. Underbart! Men än så länge kan man inte njuta av någon direkt värme om kvällarna. Frusen och lite trött skall jag nu sjunka ner i min stora, mjuka säng. Låta fötterna få vila och klappa lite på min runda mage.
På egen hand tillverkade nyckelringar i koppar. Presenter till min underbara familj.
....Ja nu undrar jag väldigt mycket vad det är för liten människa som ligger i min runda, stora mage. Vilka egenskaper bär personen,. Humör, personlighet, utseende.. Jag vill veta! Jag vill träffa baby, lära känna baby, pussa baby! Kan inte längre tänka på något annat i mer än 10 minuter. Baby finns i tankarna hela tiden. Det är svårt att säga en mening utan att halka i på baby. Lilla rummet står klart, vagnen är bäddad, väskan packad. Jag oroar mig för damm på listerna, kanske baby blir sjuk av det? Jag viker de små kläderna om och om igen. Allt måste se fint ut, måste ligga perfekt. Som en fågelmamma ordnar jag mitt näste. Det är lustigt att inte vara sig själv. Det är faktiskt lite skrämmande. Jag har senaste veckan plötsligt, från ingenstans, börjat samla på mig vatten. Om jag annars är nojjig är jag i mitt höggravida tillstånd nu närmast hysterisk. Utan sanns. Jag vet att det egentligen inte är så farligt, men jag kan inte hejda paniken..
Maken tittar på mig med sina lugna, rofyllda blick.
"Det är ingen fara älskling, du är vacker! I mina ögon är du det vackraste man kan finna."
"Neeeejjj...jag är ful! Du ljuger! Jag är tjock."
Min ansikte har, i mina ögon, svullnat till Miss Piggy storlek. Det är inte jag i speglen!
"Men älskling..."
"Jag kommer ALDRIG bli smal igen!"
Hysteriskt gråtade, uppgiven. Kan inte hejda mina tårar. Känns så hopplöst. Jag vill inte vara ful längre. Inte känna mig såhär. Osexig, klumpig, hopplös. Vill vara vacker. Mr håller mig hårt, kysser mitt hår. "Min älskling..."
Stackars, stackars Mr. Hur skall han förstå? Vad skall han göra? Hormonerna rinner över. Sprutar. Jag kan inte kontrollera dem. Snart är längtan över. Så snart skall jag få hålla min baby. Hur det sen blir med min kropp är nog något jag i babybubblan kommer lägga på hyllan, men just nu är det den största fasan, skräcken och ångesten. Hur lång tid kommer det ta? Jag vill vara mitt vanliga lilla jag igen. Inte en flodhäst som inte kan knyta skorna, som sprattlar som en sköldpadda på vrångsidan när jag skall upp ur sängen, en flodhäst som desperat längtar efter att åter kunna sätta på sig sina vigselringar....
Tack älskling för att du aldrig blir arg eller irriterad på mig. Tack för att du lyssnar, även när jag är ologisk. Tack för att du alltid försöker. Jag älskar dig. Utan dig är jag halv.
...Huset är fullt av aktivitet. Målare har varit här i två dagar och åtgärdat sprickor som blivit i taket efter att huset satt sig. Väldigt skönt att åter så fina, sprickfria tak, men dammet...Allt detta vita finkorniga spackeldamm...Man kan blir tokig. Dammsuger, väntar 10 minuter och vips...Dammet är tillbaka! Ja ja..Det blir nog bra. Min underbara man har ordnat så att det faktiskt skall komma hit en städerska som hjälper mig med allt damm. Underbart! Är inte så roligt att krypa runt på knä och torka lister med den tjocka magen som tar emot hela tiden.
Min fina, rara vän matskribenten/ stylisten Lisahar också huserat här hos mig hela dagen. Hon har tillsammans med en fotograf stylat och fotat ett reportage för en mattidning. Reportaget är tänkt till nästa vinter och här bjuds på diverse läckerheter. Limedoftande brownies, varma chokladdrycker och härliga bullar fyllda med apelsinmandelmassa. Mmmmm....
Man tror kanske inte att ett matrepotage skall ta sådan tid, att lådvis med rekvisita krävs och en tålmodig och väldigt nogrann fotograf är ett måste. 5 bilder kan ta en halv dag att åstadkomma. Tänk på det nästa gång du bläddrar igenom en mattidning. Det ligger kärlek, tålamod och noga uttänka planer bakom varje bild. Äkta kärlek till mat! Är roligt att få vara med såhär bakom kuliserna. Full fart, mat överallt och snygga stileben noga placerade och utförda. Sen är det bästa att man alltid får lite belöning i form av god mat när fotograferingen är över.
Nu skall jag svida om till "vinter-snygg-mys-med-tjejerna-i-orangeriet-kläder" Man får nämligen ställa upp inte bara med huset som fotostudio utan även sig själv som fotomodell när lilla Lisa är i farten. :)
Är många saker på G här just nu. Baby, måleri, bastu/studiobyggnation, kakbak och veckans Foto-Triss. Idag är min första dag som mammaledig. Jag har unnat mig frukost på sängen tillsammans med laptopen och webbtv. Inget mer jobb på skolan nu innan babys ankomst. Bara vara, pyssla, färdigställa, göra sig så redo som man kan. Känns overkliget, men så skönt och väldigt väldigt spännande. Alla längtan och alla funderingar skall snart få sitt slut. Jag njuter av min sista tid som "bara jag" och det känns lite lustigt. Jag skall bli någons mama. Jag skall få ett litet mirkel. Är en underbar tid och jag känner mig så lugn och redo för detta. Det ända som stressar mig lite just nu är att hinna allt. Plötsligt känns huset mer stökigt och smutsigt än någonsin. Jag har inte inhandlat alla saker som baby behöver än. Så många vänner att hinna fika med innan det är dax för en stunds babybubbla. Solen har visat sig hela förmiddagen och belyst vikten av att dammsuga...Hmmm...Kanske man inte skall vara så glad för våren trots allt ;) Kommer jag hinna? Vill så mycket, men en rund stor mage sinkar, jag är trött, men rastlös. Får ta mig i kragen.
För att ytterligare slappna av och släppa stress tog jag mig precis en liten runda i trädgården. Än så länge är det brunt, svart och grått...eller...När jag böjer mig ner och sätter jag mig på huk så kan jag se dem. Små små tecken på vår. Vitt och grönt. Frisk krispig grönt som borrat sig upp ur den leriga marken. Finns det något som ropar mer vår än de första snödropparna? (Skulle isf vara koltrasten som med iver spelar sin melodi i bakgrunden.)
Ibland måste man våga dra i bromsen. Andas, bara vara i nuet, njuta. Ge sig själv lov att vila och att ta vara på stunden. Jag kommer hinna. Eller hur?
...och tapas i orangeriet. Underbart! Som gravid får jag istället för att själv äta ostar och goda lufttorkade produkter skämma bort Mr med dem. Ett glas rött fylligt Merlot i handen med solnedgången som bakgrund är verkligen något jag längtar efter. Men nu nöjer jag mig gott och väl med att se hur fint Mr har det. Den underbara värmen, ljuset, och en bra bok får mig att fullkomligt slappna av i soffan. Utan att veta ordet av somnar jag in. Mr sitter jämte mig och läser. Jag är trygg, soffan är så mjuk, baby puffar lite vänligt.
Jag älskar verkligen vårt hus. Läget, rymden och de olika rummen. Glasrummet upp på takterassen är fantastiskt. Tidig vår när solen värmer bli här snabbt en liten oas. Det känns som att sitta utomhus. Det stora glaspartierna släpper verkligen in allt ljus, luften är frisk. När kroppen och sinnet skriker efter solens strålar men temperaturen utomhus inte tillåter längre stunder utomhus är detta verkligen ett litet paradis. Jag och baby kommer nog tillbringa många tidiga mornar här ute i vår. Jag är så glad. och nöjd med mitt lilla liv. Kan man egentligen begära så mycket mer? Kärlek, att få arbeta med sin hobby, ett hem man älskar, en underbar människa att dela allt tillsammans med och livets mest spännande möte att se fram emot inom fyra veckors tid?
Nu skall jag graciöst ta mig upp ur kontorsstolen och ta mig ner till köket där majskolvar kokar på spisen. Majskolvar med salt och smör. Mmmm! Enkelt men åh såååå gott!
...Ja en dag kan börja på många olika sett. Vår dag började med att grävmaskinisten Leif ringde på dörren. -Jaha skall vi gräva då? Nu har vi ett stort fint hål i trädgården. Varför? Jo för jag skall få en fotostudio!...och Mr skall få en mycket efterlängtad bastu.
Idag är det "Tomas-dag". Förra lördagen var det nämligen "Mikaela-dag" med frukost på sängen, pyssel i babyrum, utflyckt till ny öppnade Solhaga stenugnsbageri i Slöinge och världens godaste tacos på högrev till middag på kvällen. Allt uppstyrt och planerat av min underbare make. Han är så omtänksam. Gravida kvinnor behöver inte bara massage och forbad, de behöver uppmärksamhet, omtanke och fjäsk också :)..och min man serverar alla dessa ting i riklig mängd. Men så åter till "Tomas-dagen". Grävmaskin i trädgården, utflyckt till bilaffär och italiensk glass på fantastiska Riccardos i Halmstad står på schemat. Ikväll blir det bara tv mys med film och middag vald av Mr. När man har en "ego-dag" behöver det inte kosta några stora pengar. Man skall bara få vara lite i fokus, göra saker man tycker om och bli lite "servad". Jag uppmanar er alla till att göra en dag för någon i er närhet. Jag lovar att det kommer uppskattas, och jag lovar att du kommer få betalt i både kärlek, glädje och uppskattning.
Puss på er! Nu väntar snart lunch. Pannkakor med sylt och grädde.
...Alla fina kidsen på skolan! De får mig att skratta varje dag, de funderar och tänker, utvecklas och tjatar. Fullt med liv hela dagarna. Inte den andra lik. Visst kan man bli lite halvt galen på dem ibland, men det går snabbt över. Så det är med både längtan men rädsla för raslöshet som jag nu går hem till mammaledighet. Kommer sakna alla glada röster o upptåg, men mina mage börjar bli tung och det finns ju 1000 saker att pyssla med hemma i väntan på pyret. Mr kommer bli bortskämd med kakor och bullar, detär något som är säkert.
Så till alla "mina" fina kids som läser min lilla blogg: Jag kommer sakna er! Ni ligger mig alla varmt om hjärtat. Lycka till och kanske, kanske ses vi nästa år. Många många kramar till er alla!
...Ja verkligen! Är redan lite inne i en bubbla. Och ja jag erkänner, jag är pinsamt dålig på att uppdatera! Tiden bara springer iväg. Jag hinner inte fotografera det minsta och min hjärta och hjärna tänker bara baby, baby, baby. Imorgon är det bara 1 månad kvar till beräknad ankomst! 1 månad...Inte alls länge. Längtar. Skall bli så skönt att få träffa pyret, att återfå något av sin rörlighet och att få börja den nya tiden i livet. En ny spännande tid. en tid full av frågetecken, av funderingar och av utmaningar. Men också en tid fullproppad av kärklek, av ömhet och av personlig utveckling. Jag skall bli en mama. Någons mama. Det är lite svårt att greppa, att ta till sig. Mr skall bli någons pappa. Tillsammans skall vi leda, uppfostra, älska denna lilla varelse som skänkts åt oss.
Det lilla rummet står snart klar. Jag har målat den lilla spjälsängen och en liten byrå med 5 lådor är snart klar. Mr har skruvat upp hyllor och tapetserat. Sängkläder frånn Lexington är beställda och de första kläderna inhandlade.Det bubblar lite i magen och jag får nästan för mig att det kommer en liten extra spark när jag går in över tröskeln till det lilla rummet och säger till pyret att här skall du få bo. Ditt helt egna rum.
Ja du lilla baby. Snart är det tid för dig att komma till oss. Du är efterlängtad, redan älskad högt och vi är båda så nyfikna på att få träffa dig. Jag klappar min runda magen utan att riktigt tänka på att att jag gör det. Det känns som om det är dig jag klappar då. Min lilla baby. Vårt lilla barn.
...Men jag vill ha en! Du hatar stora pösiga kläder, jag vet de är allt annat än sexiga, men jag vill ha en OnePiece! Jag vill krypa in i den, mysa och ha det fint. Den perfekta morgon-mama-mys-outfitten?
...Med händer fulla av nyplockade söta blåbär? Redo att bara proppas in i munnen....mmmmmm....
Fruktcraving bigtime! Ja jag får nog faktiskt erkänna...Frukt är min craving. Läskande iskall, saftig och söt. Melonen måste vara söt och saftig, bananen något grön och utan bruna fläckar, vindruvorna iskalla och krispiga. Vill inte ha äpple, päron eller apelsin. Nej usch! Det skall vara just tropiska frukter (ok blåbär och vindruvor är väl inte tropiska kanske men de klarar inträdesprovet till frukt top 10! ...om blåbären skule vara plockade i skogen hemma vill säga!), men Mango, persika, charon! Melon...mmmm...melon. Det vattnas faktiskt lite i munnen. Tror jag älskar frukt så mycket för man mår så bra. man får isig vätska, man känner sig lätt, uppfriskad, pigg. Har aldrig ätit så mycket frukt innan, och vem vet, så fort baby är här kanske jag inte ens vill se ät frukt längre. Nej jag njuter i stora drag av frukten nu, frossar närpå. Heja frukt! Frukt är verkligen toppen!
Så vad händer idag då? Ja, först ut är animering med 7:e klassare. Sen kasstas jag in i graffitins värld med 8.or för att avrunda dagen med ett gäng härliga 9or. Inte en lugn stund med andra ord. :) Är verkligen roligt att få lov att göra lite allt möjligt på skolan. Bild, kemi, gymnastik, träslöjd. Ja man får vara kreativ och initiativtagande. Skönt att inte behöva "fastna" i ett ämne. Denna vecka bildlärare, nästa träslöjd.
Magen börjar bli tung nu. Den växer för var dag, ja nästan för var timme känns det som. 38 dagar kvar idag...
Äntligen färdig! Omslaget till min fotobok är klart!
(Klicka på bilderna för att förstora)
Har haft en helt underbart härlig helg tillsammans med vänner och kärlek. Besök på Naturhistoriska Museet i Göteborg, god middag med sällskapspel (Ticket to ride måste inhandlas! Verkligen super roligt!), möte med kunder och solskens promenad hand i hand med Mr med baby i magen har blandats i en fantastisk röra och jag har verkligen njutit i fulla drag. Nu stundar åter allvar och en vecka som bildlärare. Men det är med fullt laddade batteri och ett leende jag börjar veckan. Fast...En extra dags helg hade inte gjort något.
Tror jag skulle kunna tillbringa all möjlig tid i världen så nära min underbare make som möjligt nu. Kan liksom inte få nog av hans värme, hans närvaro och han fantastiskt goda lukt. Graviditets craving? Min man är det godaste som finns. Han är helt enkelt det bästa jag vet. Han är till och med bättre än frukt! :)
Nu skall jag börja kika igenom alla bidragen som lämnats till Foto-triss denna vecka. Det är tävlingsdax och eftersom jag vann senaste tävlingen, är jag nu inbjuden att agera gästdomare. Roligt! Har ni ännu inte lämnat er bidrag? kanske aldrig ens deltagit! Kika in på Foto-triss. Alla är välkomna, proffs som amatörer.
Har suttit upptagen och helt fast vid datorn hela dagen. Gör en ny lyxig fotobok att ha som portfolio för att visa upp mina arbeten och ha som exemplematerial när kunder vill boka bröllop. Jag erbjuder dessutom mina kunder tjänsten att skapa en så kallad "coffetable book" åt dem av de bilder jag tagit. Tanken är att en bok skall få stanna hemma hos mig som visningexemplar och en skall jag lägga hos min fina vän Annica på hennes frisörsalong Pure. Är verkligen roligt att göra fotoböcker, men det är inte så lätt som det verkar.
Det tar mycket tid! Man kan ju inte bara släng ihop något hur som helst. :)
Små texter, rätt format på bilderna, rätt antal bilder och en trevlig upplevelse när man bläddrar är ett måste! Är redan uppe på över 60 sidor...Vi får se var detta slutar.
Hade ju tänkt smita till sängs tidigt ikväll och om jag har tur kunna locka med maken.
För några månader sedan blev mamma och pappas vackra somali Cayenne hjärtsjuk. Hon fick svårt att andas och det bästa för henne var att få somna in. Det är aldrig lätt att ta beslutet att låta sina djur, sina vänner, gå vidare. Man fäster sig så mycket snabbare och så mycket starkare än vad man kanske tror. Cayenne var en underbar katt. Vacker, stolt, egen. Hon var inte lätt att charma,hon hade en egen vilja, men hon var mammas ögonsten och pappas prinsessa. Mamma fick Cayenne av pappa, som i många år fnyst åt tanken på katt, i 50-års present. Kommer ihåg när vi hämtade henne i Onsala. Mamma var så glad. Cayenne var mer än arg över att sitta i en liten kattbur och skrek hela vägen hem.
Man kan inte ersätta en individ, men man kan skaffa en ny vän. Mamma fick av Cayennes uppfödare en underbar present, hon fick Cayennes mamma, Chilli. Jag tyckte om Cayenne, men Chillislår henne med råge. Hon är så social, så vänlig. Hon njuter i fulla drag av uppmärksamhet.Lockar med sin skönhet och får sin vilja fram genom charm. Hon har verkligen en strålande personlighet.
Ett djur kan verkligen vara en lycka och en lisa för själen. Saknar min Dubai. Saknar att stå i hans box med kinden mot hans varma, lena kropp. Känna hur hans sidor rör sig i takt med de djupa lugna andetagen. Höra honom lugnt och nöjt äta. Dra in den lugnande, rogivande doften han har. Underbara, fina Dubai. Vad jag är lycklig som fick ha honom.
Intresserad av att se mer av mina bilder och arbeten? Följ länkarna nedan. Välkommen att kontakta mig för mer info angående fotograferingar och eventuella bokningar.
...en glad, envis och livsnjutande tjej med båda fötterna på jorden. Är alltid på språnget, har mina ögon öppna och min kamera i högsta hugg. Inte sällan har jag en middag att planera och jag älskar att i full fart få galoppera fram längst havet. Lev, älska, skratta! Jag och min man fick i början av april vårt första barn och lyckan är total. Tänk att jag nu är stolt mamma till en liten son. Lycka!
...a happy, stubborn girl with both feet on the ground. I love and enjoys life on the west coast of Sweden. I always keep my eyes open and my camera in the highest ache. Often I have dinners to plan and I love to take my horse for a fast gallop along the seaside. I just became mother to a precious little boy. My life will never be the same again, it will be even better! Live, love and laugh!
