Min prins!...

...Åh han är fin Mr Dubai...Varför skall det gå så bra nu, nu när han skall säljas?...Pust...

.

.

Men visst är det underbart roligt när pusselbitar faller på plats? Det gäller ju inte bara vid ridining, utan vid allt man försöker bli bättre på och lär sig. Igår kände jag hur pusslet blev mer helt. Jag har haft det lite motig ett tag. Dubai skall säljas och jag tappade kanske fokus och lite inspiration. Sen hade vi tillsammans nått ett "bekväm läge", ett "lagom" läge där allt flöt på, men inte så mycket mer.

.

Det är tid att ta sig till nästa "nivå", men man måste ge sig tusan på det och inte ge sig. Jag har inte riktigt haft motivationen och en liten gnutta lathet får en att lätt trilla tillbaka till sin "comfort zone". Jag vet att det kommer betyda en hel del svett och kanske några fula ord, men efter gårdagens dressyrpass så tändes viljan och glöden igen! Yes!...

.

Men visst är det så? Man kommer till olika platåer. Det är frustrerande, tung och ibland motivationshämmande att hamna på dessa platåer. Man stannar upp i utvecklingen och det känns som att man inte kan bli bättre. Åh vad det gäller att traggla på i dessa lägen, att inte ge sig, att acceptera att det kanske kommer vara lite tråkigt och motigt en period, för att sedan släppa och explodera i lättnad! Ja! Jag fixade det. Det släppte. Jag är bättre och jag utvecklas. :)

.

Så ge inte upp mina vänner. När det känns motigt och energins tryter...Kämpa på och var envisa som så åsnor. Skam den som ger sig! / Mikabella