Mammashopping...

Skötväska från Marc by Marc Jacobs och vagn från Teutonia

Det finns så mycket man vill ha nu när "mamma världen" öppnas framför mig. Det två första sakerna jag har införskaffat är den skötväska och vagn. Väskan heter Eliz-a-baby och är från Marc by Marc Jacobs och vagnen med 4 hjul är av modellen Cosmo från märket Teutonia. Båda köpen känns verkligen super bra och jag är så förväntansfull inför att få placera min lilla guldklimp i vagnen och inreda väskan med nappar, blöjor och annat måste ha för babys. Är så roligt och spännande med alla saker en mama och en baby behöver. Vi skall snart börja ställa iordning babys lilla rum. En Ralph Lauren- tapet är beställd och byrå, spjälsäng och inredningsdetaljer står på inköpslistan. Någon jag verkligen vill ha är en vagga från Leander. Praktiskt och fint på samma gång. Om någon av er där ute har en i fint skick liggande så är vi mer än intresserad av att köpa den. :) Ja kanske är det så att det finns mer ni gärna skulle vilja bli av med? Skicka mig gärna ett mail.

Ha nu en riktigt mysig fredag allihopa! Kramar från mama!

Mellandagskoma...

Sista julkänslorna. Slits mellan ro och förväntan. Är ledig, har tid, men kan knappt berga mig...Babyn sparkar och jag längtar så....

Befinner mig i ett mellanläge..Vet inte riktigt om jag vill att tiden skall rusa eller hejda sig... Mellan längtan och tid att andas. Måste leva i nuet. Fånga dagarna i väntans tider. Men jag längtar, vill att tiden skall gå, vill träffa babyn...Men jag vet att jag behöver tiden som nu ges för att smällta allt, för att förbereda mig, för att finna ro. Sista tiden jag och min man är bara vi två. Njuta nu, längta till sen. Mellanläge.

Det som är mest jobbigt just nu är att jag verkligen känner mig tråkig. Ingen energi, ingen inspiration. Rund som en boll... Har varit ute och prommenerat en liten sväng, fått lite jobb gjort och städat minimalt, men kan inte riktigt få igång mig själv. Magen är rund och babyn verkar mer än nöjd, men varför måste mamma känna sig som en padda? Inte alls roligt. Kläder som är för trånga, bröst som inte får plats, rumpa som växer... Ja jag vet helt normalt och nödvändigt, men jag kan inte tycka att det är roligt. Längtar efter att jag, min kropp, skall bli "normal" igen... Samtidigt är det ju helt underbart att vara gravid! Tänk att vi har skapat ett nytt liv. Är så glad över det lilla pyret som växer i magen.

Är både förväntansfull och lite skrämd över tanken på mitt nya liv. Inget kommer ju någonsin bli precis som innan. Ett nytt äventyr med en helt ny liten följeslagare. Min egen baby. Bara vår. Otroligt, svårt att förstå. Vad än pyret gör med mammas kropp så är jag redan djup förälskad i den lilla varelsen. Pratar med babyn varje dag, använder min runda mage som koppstöd, kan inte låta bli att klappa den utåtsående bullen, le när det rör sig, skratta när en spark måttas mot revbenen. Det är verkligen ett mirakel som pågår. Ett mirakel som ger tjockisnojja, men samtidigt ett helt underbart och obegripligt mirakel.

Onsdagstema- Mellan 

Kramar från oss båda.