Gott slut och tack!

Så många härliga minne. Fest, vardag, jobb och delad glädje. Jag är lyckligt lottad.

Nu är det snart bara timmar kvar av 2012. Ett år som har bjudit på allt från stapplande steg till nytt jobb. Som har lett oss närmare, längre, nära. Jag har fått fotografera underbara människor, jag har fått utvecklas både privat och yreksmässigt. Jag har utmanats, satts på prov, bedömts och berömts. Ett år av paus och samtidigt full fart framåt. Familjelivet är en sådan lycka. V växer så det knakar och bjuder på så många skratt. Jag faller djupare och djupare i denna aldrig avtagande eller försvinnande kärlek.

Ja 2013 då. Vad händer då? Mer, mycket, massor. Jag börjar ett ny anställning den 2 januari. Spännande. Jag skall jobba halvtid med reklam/annonsunderlag på ett stort företag med huvudkontor här på orten. Ha ett eget skrivbord, en arbetsplats som inte är hemma. Eget telefonnr, jobbmail, arbetsplats, kollegor. Fasta tider. Underbart. Lika underbart är det att jag får tid till att fotografera också. Jag är redan inbokad på många härliga bröllop och porträtt fotograferingar. Fortsätter så klart även med mat och recept i tidningen. Två utställningar är inbokade och jag hoppas på än fler. Är såååå roligt!!


Så jag vill hinna mer. Vill ta tag i mig själv. Har inte haft ork, tid, fokuskraft på mig. Äntligen känner jag hur träningssuget börjar bubbla. Dra, slita, peppa. Vill ut igen. Springa, powerwalka. Röra mig. Tvinga bort kilon och allt för mjuka kroppsdelar skall trimmas. Jag är reda för 2012...Tror jag...Skall bara jobba igen allt som ligger här framför mig...Hua vad det slår hårt med 2 veckors sjukdom. Aj aj...Men det är bara att bita. Sena nätter sitter vi här vid våra datorer jag och maken. Han skissandes, caddande. Jag redigerande, retuscherande.

Karlavagen i bakgrunden och en stor kopp the. Hör lille V mummla till ibland. Varför vet han alltid när mamma och pappa behöver jobba? Varför skall man just dessa kvällar hålla sig vaken till låååångt över läggdax? Ja...De är smarta de små. Stress känner de, otålighet tänder de till på och ointresse gör dem totalt behövande. Man skall inte tro att de inte har full koll på läget :) Nej soffan den nöts inte lika hårt som kontorsstolen längre. Tv? Vad är det?

Jag vill önska er alla ett riktigt fint slut på detta härliga år och en härlig start på det nya. Mitt nyårs löfte för väl bli att blogga mer, bättre och oftare månne :)

Stora & varma kramar från mig.